Rädda liv – med tre ord

19.09.2021

Tre ord. En fråga. Som kan betyda skillnaden mellan liv och död. När ställde du senast frågan "Hur mår du" till en vän – och menade det ...?

20 april 2018. Musikartisten Tim "Avicii" Bergling begår självmord i Oman och försätter en hel värld i chocktillstånd. Exakt vad som föranledde den blott 28-årige världsstjärnan att ta sitt eget liv är det nog ingen som vet och svaret försvann förmodligen med Avicii den där mörka vårdagen för tre och ett halvt år sedan. Däremot hade den tragiska händelsen kanske kunnat undvikas om någon (annan än möjligen hans familj?) hade ställt från – Hur mår du?

Den slutsatsen gäller inte bara för Avicii utan i många andra liknande fall där en person väljer att avsluta sitt liv. Genom att investera en liten futtig del av din tid kan du rädda livet på en annan människa utan att veta om det. För bakom mottagarens ofta intet avslöjande fasad kan det dölja sig tankar svartare än den keps som ovan nämnda artist ofta bar vid sina scenframträdanden.

När jag just fyllt 15 år vägde jag 40 kilo, fördelat på någonstans mellan 175 och 180 centimeter. Jag  mådde fruktansvärt dåligt och mina ögon ropade efter hjälp. Troligen var mina organ vid denna tidpunkt, då ätstörningen var på god väg att koppla ett dödligt grepp om min kropp, så ansträngda att kollapsen var nära förestående. Då dök en tjej upp i mitt liv och utan att veta om det gav hon mig motivation att börja äta och fortsätta leva, eller rättare sagt – börja leva på riktigt (att ha en grov ätstörning är förvisso rent tekniskt ett liv, men ett helvete till sådant ...).

 I mitt fall hade sjukdomen garanterat dödat mig långt innan jag  ens skulle ha tänkt tanken på att begå självmord. För mig var det mer slumpen som blev en räddningsplanka och så långt ska det inte behöva gå. Studier visar idag att unga killar och tjejer mår sämre än någonsin. Självmordstankar, panikångest och beroende är en del av många familjers vardag och den sociala distansering som pandemin genererat, har gjort behovet av en bättre psykiatri mer akut än någonsin. Detta gäller självfallet inte bara ungdomar utan alla åldersgrupper i samhället.

Det finns mycket att skriva, tycka och jobba med när det gäller psykiatrin som vårdinstitution men i den här texten går jag av olika skäl inte in mer på det utan fokuserar på frågan vad jag, du och alla andra kan göra som privatpersoner, som människor. Svaret är - oerhört mycket, med en väldigt liten insats. Det räcker med en enda fråga. Tre ord. Tre futtiga ord som faktiskt kan utgöra skillnaden mellan liv och död för den du ställer frågan till.

Hur mår du? När ställde du senast den frågan och menade det? På riktigt? När vi träffar en kompis på stan kastar vi ofta ur oss den egentligen helt värdelösa hälsningsklyschan "allt väl?" / "hur är läget?" och innan vi fått något svar så är vi utom varandras synfält. Syftet? Ingen aning. Men om vi istället stannar till, ser personen i ögonen och frågar "Hur mår DU?" så får vi kanske ett svar vi inte väntat oss, men som personen i fråga däremot har väntat och längtat efter att få avge.

I värsta (bästa?) fall – vilket förstås oftast kommer att vara fallet om du börjar praktisera denna enkla "Hur mår du-lära" – har du bara gjort en annan människa lite gladare genom en minimal investering av din tid. Som dessutom smakar mer än det kostar. Samma sak gäller för övrig för kärleksfulla handlingar rent generellt. Osjälviska gärningar har det gemensamt att de skänker glädje åt både mottagare och avsändare. Buddha, du vet. Konsten att ge, att inspirera sina medmänniskor, lyfta blicken, lyssna ...

Jag kommer att skriva mer om givandets enorma kraft som bärare av positiva känslor i en separat bloggpost framöver, med ett betydligt ljusare perspektiv än detta. Jag är emellertid långt ifrån ensam om att inse vikten av reflektion kring och ett öppet samtal om den psykiska ohälsans djupaste avgrund. I sitt sommarprat berör läkaren och psykiatrikern Karin Nyberg ämnet på ett träffsäkert och initierat sätt.

Karin är en av Sveriges främsta experter på suicidprevention och har skrivit flera böcker om konsten att rädda liv genom att förebygga självmord. Den konsten omfattar förstås många olika delar och problemområden, där psykiatrin sitter på nycklarna till de flesta. Men du och jag kan som sagt också bidra. Ett genuint "Hur mår du?" kan räcka långt ...

Till dig som eventuellt läser den här texten och befinner dig nere i den djupa mörka och till synes ofrånkomliga avgrunden och tror att det inte finnas någon annan utväg än att ta ditt liv: det finns ALLTID en annan väg. Det finns alltid någon som vill lyssna, hjälpa och stötta. Om du inte hittar någon – ring självmordslinjen på 901 01. Eller till mig, 0734-424837. Tveka inte. Ring nu.

You'll. Never. Walk. Alone.

Kostas Foussianis - resereportern@gmail.com
Alla rättigheter reserverade 2020
Skapad med Webnode
Skapa din hemsida gratis! Denna hemsidan är skapad via Webnode. Skapa din egna gratis hemsida idag! Kom igång